Alternativa sporter

När det inte blåser eller är lagom vågsurf för oss så finns det ju andra sporter. Löpskorna har åkt på några få gånger. Mest för att Philip ska springa orienteringstävling några dagar efter att vi kommit hem. Jag tycker ju dessutom att det är ganska skönt att springa och svettas lite. Annars leker vi med beachvoleybollen. Står mest och bollar till varandra, men är och kollar in banorna vid Kanaha ibland för att se om vi kan hitta någon att spela mot.


"Hej, jag heter Maria. Någon som vill spela med mig?" Har inte fått många napp.... Fick tips om att det ofta var spel på tisdagar vid 17, men som tur var surfade vi Hookipa då istället. Små vågor och inte så mycket folk (mulet och lite småkyligt). Jag fick så många vågor. Lycka.

Ahh, ännu en fin solnedgång i paradiset

... och ännu en Corona. Snart ölmage.

Ömsom sol, ömsom regn

Enorma vågor, små vågor. Ösregn, klarblå himmel. Väder och vågor växlar snabbt här på Maui. Vinden lyser fortfarande med sin frånvaro och nu hoppas vi snart den är tillbaka. Tills dess blir det vågsurf, någon enstaka löprunda och en hel del bokläsning.


Vi träffar familjen Nyberg varje dag eftersom vi bor grannar. Det blir många middagar tillsammans nere på deras uteplats. Mysigt. Här på väg hem från Milagros och deras berömda Margaritas.


Tor och Bruno (Joe och Lovisas supersöta tvillingpar) busar nere på Kanaha.

Ingen vind

Nu är det en period utan vind. Då blir det tid över för lite turistande. Bla på Maui Ocean Center. Kolla in den röda sponge (svamp) fisken som försöker bli ett med korallen. Vågsurfing står också på schemat. Vi kämpar på med paddling, duck dives och vågor. Inte lätt att hitta ett snällare ställe för oss här på ön. Häromdagen paddlade vi ut på ett ganska litet Hookipa, men Philip blev ändå fast i en våg och nertryckt i revet. Han klarade sig som tur var med med några skär- och rivsår. Igår valde vi därför Kanaha istället. Mindre folk och snällare vågor. Nackdelen är den långa paddlingen ut till revet. Vi hinner bli trötta innan vi kommer ut. För att inte prata om när vi ska paddla in igen! Tröttheten föder dock en hel del kreativa paddlingstekniker Jag hoppar gärna av brädan och simmar med den på släp. Philip kör någon märklig sköldpaddeteknik på rygg på brädan. Mia - du hade nog inte erkänt att du var kompis med oss :) Men som jag brukar säga - var och en får skämmas för sig.

Bild tillägnad...

Tja, du vet vem du är :)

Samma procedur varje dag

Väder- och vindförhållande har nästan varit identiska varje dag sen vi kom hit. Därför blir dagarna lite extra lika. Lite mail och yoga på morgonen. Åker till Kanaha (nästan bara här det funkat pga swellriktning) och har riggat seglet vid 11. Surfar. Riggar ner. Äter. Och om man känner för det och orkar = rigga, segla och rigga ner igen. På kvällen grillas det något gott på grillen. Sköna dagar helt enkelt!

Philips vs Marias bränna

Lustig solbränna

Fortsatt kallt och regnigt på Maui. Men det blåser och är vågor varje dag hittills så vi är glada ändå :) Detta resulterar i ännu ett i-landsproblem. Hot tuben var det första. Det andra är solbrännan. Eftersom det är så kallt så surfar jag med långärmad 1mm rush guard (som en tunn våtdräkt) och shorts eller kortbent dräkt under. Så nu är mina knän och underben ganska bruna, plus mina händer. Resten av kroppen lyser lika vintervit precis som när jag kom hit. Jag brukar ju försöka skydda mig ganska bra från solen, men detta blir lite väl mycket och framförallt ojämnt. Ja, ja, ytterliggare en sak som Philip kan skratta åt och reta mig för.

Storpack, mandlar och självdisciplin

Vad ska jag göra med detta storpack mandlar?? 3 lbs, dvs nästan 1.5 kg. Ja, jag vet att det är nyttigt, men jag tror inte att överkonsumption är nyttigt. Hemma försöker jag undvika att ha mandlar, eller andra nötter, hemma i skafferiet då min självdisciplin inte klarar av det. Jag är hopplös och så fort jag kommer hem styr jag stegen mot skafferiet och nötterna utan att kunna hejda mig själv. Detsamma gäller här, och jag är ständigt och nallar av 1,5 kgs påsen.

Eftersom dollarna nu börjar bli dyr ser vi till att handla billiga storpack på Costco. Men just mandlarna var kanske mindre lyckat. Det hade förmdoligen varit bättre att få köpa en liten ranson då och då. Min teori och mina försök att föräta sig på något för att förstöra suget efter det fungerar inte. Jag har försökt många gånger. Never stop äter jag varje jul alldeles för många av i hopp om att tappa smaken för dem. Men även om jag mår illa och knappt kan äta en Never stop till så är den känslan som bortblåst dagen efter.